som en blixt från en klar himmel

Norge, så fridfyllt och idyliskt. Nu täcks det av oro och sorg.
Jag tänder ett ljus och ber en stilla bön.

Här ligger han i sängen och beundrar sitt mästerverk

Mitt hår ser rött/orange ut, vilket det såklart inte är.

Det här är Prochka. Hon gillar att leka med fjädrar och prata med duvor.
Prochka är en galen katt. Hon bor i Paris med Sarah.
Sarah är Davids syster. Prochka och Sarah var inte de enda nya ansikten jag såg i Paris. Jag träffade min pojkväns föräldrar för första gången, kände att det var dags att berätta det nu.
De var och hälsade på Sarah. Det var ett pirrigt, nervöst och spännande möte. Men det gick bra, och de insisterade på att vi skulle sova hos dom den sista natten istället för hos Clement. Lite problematiskt dock i och med att David, och Sarahs, mamma inte pratar engelska.

Har alltid tyckt om att skriva. De senaste åren har det blivigt dåligt med det. Förra veckan införskaffade jag mig ett Moleskine block. I det ska jag endast skriva skrivstil. Jag önskar mig själv lycka till.

I januari skrev jag ett inlägg om att jag skulle försöka ha kvar samma design i en månad, något jag aldrig lyckats med förr. Nu är det juli och jag tyckte en ny design var på tiden. Vad tycker du?

Idag har jag och David städat, plockat, slängt ännu mera skräp och kläder samt dammsugit. Om jag ska vara 100% ärlig så har David mest spelat TV-spel, blåst såpbubblor, lekt med min mjukisgris och upprepat frasen "He's a beautiful pig" från Borat. För ett tag sen kom jag på att jag inte laddat upp någon bild på hur det ser ut i vårt hem, så här kommer ett litet urval.

Jag drömmer om gröna ängar och blå himmel
Gröna skogar och kvittrande fåglar
Jag saknar vinden i mitt hår och doften av sommar regn
Svensk sommar när den är som bäst,
jordgubbar och smultron

Jag känner doften av gas,
stressen från ett storstads vimmel
Musiken fyller mina öron och kärleken håller min hand,
London är allt bra ibland..

På två år och fyra månader har jag aldrig saknat Sverige så mycket som nu. Jag vill inte kalla det hemlängtan, inte heller en vilja att flytta tillbaka. Snarare en stor saknad. Delen av mig som talar är den som är stolt att vara svensk, och som minns sitt ursprung med ett leende på läpparna.

Nog är jag ett troget Elton John fan, men denna versionen av Your Song slår alla andra med hästlängder. Till och med orginalet. Hennes röst, kombinerat med videon väcker sånna otroliga känslor, och det är bara en persons ansikte jag ser framför mig. Jag älskar dig.

Vart tog du vägen? Jag tror inte sommaren kommer till England iår. Den tanken gör mig ledsen, samtidigt som jag tänker på att mina kära vänner är på sommarläger på Stora Strand. Då blir jag ännu mer nedstämd. Det är då jag kramar David lite extra hårt och tackar Gud att jag har honom i mitt liv.

Ledig. Gick de dryga fem minutrarna från mitt hem ner till Portobello Road. Där vandrade jag gatan upp och ner ett antal gånger. Var på jakt efter en ny, snygg och stor handväska. En där jag får plats med allt jag behöver ha med mig dagligen, plus lite till. Jag ville ha en som såg liter mer secondhand/vintage/antik ut. Tillslut fann jag en helt ny för £38 i en namnlös butik. Handgjord i äkta läder. Jag inhandlade också en Notting Hill Shopping Bag, £4, (bara för att den var check och för att huset jag bor i var på ena sidan), ett svart linne med vita prickar £24, båda från Appletree Boutique. På Alice's, en butik med endast brittiska antikviteter, fann jag en trälåda för £26 och tillbringare + skål med rosor för £15. Längesen jag var så här nöjd med en shoppingrunda, pricken över i-t var ett halsband med en vattenkanna o texten Peu de nous ont la force de changer l'Histoire (Few of us have the strength to change history), £12.

Jag och David börjar sakta med säkert få ordning i vårt rum. Igår försvann de tre sista IKEA kassarna med gamla kläder. Jag slängde även ut halva min existerande garderob med kläder jag inte använt på minst ett halvår. Nu har jag plats för massor med nytt och jag ska även börja ett projekt med att inreda rummet mysigt och snyggt. Trälådan och tillbringaren var bara början.


the Notting Hill shopping bag.

Trellick Tower - hem ljuva hem!

Det blir inget Midsommarfirande med sill, jordgubbstårta, färskpotatis och goda vänner för mig iår. Förra året var jag med Sarah och alla hundratals andra svenskar i London i Hyde Park och dansade. Blir inget med det heller. Helgen för min del består av jobb, men nyhemkommen från semester som jag är, är jag full av energi. Förvånansvärt mycket energi. Så mycket energi att jag orkade gå upp 7.30 imorse och äta frukost med David innan han åkte till jobbet.

Skriver jag ett litet inlägg.
Mycket har hänt sedan jag skrev sist, mycket händer hela tiden. Just nu är jag på semester i Åmål hos mina föräldrar. I eftermiddag åker vi till min bror Eric i Växjö, han tar studenten imorn.

Det mest händelserika som hänt sedan jag skrev sist, som också är ett av de största stegen jag tagit i mitt liv är att jag och David har flyttat ihop. Lite tidigt i ett förhållande tycker endel, men för oss känns det rätt. Mest för att vi aldrig är lediga samtidigt och tiden vi har ihop är kvällarna. Jsut nu är vi ifrån varandra i tio dagar, svårt, jobbigt, sova ensam och allt det där. Men om något så stärker det relationen och det ska bli så mysigt att se varandra på tisdag kväll nästa vecka igen, för att sedan på fredagen åka till Paris och bara njuta!

Trevlig kvall med skratt, mat och speciella manniskor som man tycker om. Mitt i ingenstans, som David sa nar vi steg av tunnelbanan "We are in the countryside". Nja, kanske inte riktigt men nastan eftersom vi fardats i over en timma med tunnelbana for att na vart slutmal.

David & jag kom anda fran Westbourne Park, Notting Hill

Clement var dar

En av vardinnorna, Alesia

Vad ar en BBQ utan Joel?

Segolene sken ikapp med Clement

Hicham med den andra vardinnan, Meriem

Den 4 juni gar jag pa den langsta semestern jag haft sen sommaren efter studenten, och den arbetslosa hosten 2008. Ar ledig fran den 4 till den 21, vilket ar hela 18 dagar av ledighet. Kan knappt forsta att det ar sant.

Lordagen den 4 juni tar jag flyget hem till Sverige. Stannar dar i hela tio dagar. Dessa dagar kommer att ga sa sjukt fort, det ar student for mina broder, Ullastina, Karl, Louise och hundratals andra. Tiden runt skolavslutning och studant ar alltid ngt alldeles extra. Kanner pa mig att det kommer bli helt underbart, och att vadret kommer vara pa var sida. Forst kommer det att vara nagra lugna dagar, dar jag hjalper mor att forbereda infor kommande student, innan vi pa tisdagen aker ner till Eric i Vaxjo. Han tar studenten dagen efter, pa torsdagen blir det hem till Amal igen for att sedan se Jocce springa ut pa fredagen.

Den 10 juni kommer mamma, pappa, Jocce, Eric, morfar, mormor, farfar, Ann-Britt, Claes, Nettan och jag att vara samlade pa samma stalle igen for forsta gangen sen min student den 5 juni 2008. Egentligen skulle David ha slutit upp pa torsdagen men saker har kommit upp pa jobbet sa han maste stanna i London. Men skam han som ger sig, jag ar tillbaka i London den 14, den 17 tar vi taget till Paris o stannar dar till den 21. Livet ar allt bra underbart ibland.

Hade avslutnings drink for/med Lili i torsdags.
Sorgligt for oss, men kul for henne som aker och halsar pa sin bror pa Madagaskar.


Lili o Rudy


jag o Lili


Sego, Melanie o Gwen


Rudy, Mel o Gwen

Det finns ingen blogg som denna. Ingen blogg som far mig att skratta sa mycket som denna. Ingen som far mig att le som denna. Tararna rinner hysteriskt ner for mina kinder och jag far ont i magen. Sa mycket skrattar jag. Samtidigt inser jag hur otroligt mycket jag saknar denna goa manniska. Det enda trakiga ar att bloggen inte uppdateras langre. Men ta dit en titt anda, det ar ett maste! Klicka har.